fredag 13 maj 2016

Pariserhjulet Del 2

Efter regionfinalen fick vi nya direktiv för pariserhjulet. Hjulet ska efter start snurra ett halvt varv så att den märkta vagnen befinner sig längst ner. Hjulet ska då stanna där i minst 2 sekunder och släppa av en kula som sitter i vagnen. Efter det ska hjulet fortsätta i samma riktning i ett halvt varv till. När den märkta vagnen har nått startpositionen igen ska hjulet stanna. Hela förloppet, d.v.s. två halva varv i samma riktning, ska ta 30 sekunder.

Hur pariserhjulet bedöms
1 poäng om hjulet rör sig
1 poäng om den märkta vagnen passerar lodlinjen längst ner
1 poäng om den märkta vagnen står still minst två sekunder längst ner
1 poäng om kulan släpps längst ner
1 poäng om kulan släpps längst ner då hjulet står stilla
1 poäng om hjulet återvänder tillbaka, minst 10 grader från lodlinjen
+1 poäng om hela förloppet tar mellan 20 och 40 sekunder
+1 poäng om hela förloppet tar mellan 25 och 35 sekunder
1 poäng till det lag som kommer närmast 30 sekunder
1 poäng för godkänd loggbok

När kulan faller ur korgen ska den åka på en bana och knuffa bort en spärr som stannar hjulet. Vi byggde banan av kopparrör. Vi hade tänkt limma fast dem i stativet men var att tvungna ändra det och skruva fast dem istället.



Här har böjt  kulbanan så att den ska kunna skruvas fast på stativet.





Banan skruvas fast.






Hjulet målas vitt...




Stativet blir svart.





En vagn ska vara markerad.




Här skruvas hjulet ihop igen.


Testing, testing!

Hjulet fungerar som det ska, men det går för snabbt. Det finns alltså ännu en del saker att fila på.

Kostnader och tidsåtgång
Allt material vi behövt till byggandet av pariserhjulet har funnits på skolan. Vi har alltså inte behövt köpa något och därför inte haft några extra kostnader med bygget. Projektet har varit tidskrävande, Vi jobbade ca. 20 lektioner (lektionerna är 70 min) med den första delen, och 16 med den andra. Det har alltså gått 36 lektioner till pariserhjulbygget. I vår skol betyder det  sammanlagt  två hela veckor.

Arbetet med pariserhjulet har inspirerat oss att tänka själva och vara kreativa. Det har inte funnits rätt och fel svar, utan vi har tvingats jämföra olika idéer, strategier, former och byggnadsmaterial. Ibland har vi börjar konstruera utan att planera så noga men då har vi ofta blivit tvungna att planera om. Tankearbetet har ibland tagit lång tid och varit jobbigt, men det har varit viktigt. Vi har märkt att vi i klassen är duktiga på olika saker och tillsammans har vi tänkt bättre än enskilt. Vi har arbetat mycket tillsammans men också varit tvungna att ta ansvar enskilt. När det har gått trögt och vi har haft lust ge upp har vi ändå tänkt att vi vill göra arbetet klart. Det har varit lärorikt att få komma med egna idéer och fundera ut olika strategier och sedan testa om det fungerar. I praktiken har vi har inte varit så bra på att dokumentera vårt arbete med papper och penna. Att fota och filma har känts mera naturligt för oss. Den här typen av projekt är exempel på ämnesöverskridande, fenomenbaserat lärande. Det betonas mycket i den nya läroplanen.


Vi som har skrivit bloggen heter Alva, Sarah, Wilma och Adina. Vi önskar alla deltagare, och speciellt vår klass representanter Andre, Veera, Ester och Eveliina, lycka till i tävlingen den 19 maj i Uppsala!

fredag 29 april 2016

Del 1 pariserhjulet i ord och bild!





I början tänkte vi använda ett cykelhjul, men kom snabbt fram till att tillverka ett hjul av faner i stället. Vi bestämde hjulets diameter till 36 cm. Istället för 4 ekrar beslöt vi att göra 6 för att öka stabiliteten på hjulet. Pojkarna sågade ut det ena hjulet och flickorna det andra.


Pariserhjulet monteras ihop med hjälp av skruvar som förses med metallrör. Metallrören underlättar monteringen och korgarnas rörelse.




Vi har satt 6 ekrar istället för t.ex. 4  eftersom det blir stabilare.



Vi hade problem med att få stativets sidor lika stora. Det gick en hel del tid åt att fixa det.



Hjulets nav monteras med hjälp av en gängstång.


Hjulet sätts fast i stativet.



Först planerade vi att tillverka korgar av ståltråd, men arbetet visade sig vara både tidskrävande och svårt. Vi valde att istället använda 6 plastkorgar, som vi försåg med järntråd som upphängningsmekanism.



Korgarna hängs upp.



Så här fungerar hjulet:
Pariserhjulet har försetts med två lod (de vita korgarna) fästa i två drivhjul. Först snurrar det tyngre lodet hjulet ett halvt varv. Sen faller det tunga lodet bort från hjulet och det lättare lodet drar hjulet tillbaka hjulet till startpositionen. Genom att öka och minska mängden krossgrus i korgloden lyckades vi efter ett tjugotal testkörningar nå en sluttid på 14,6 sekunder (målet var 15 s)